Vi är klokare tillsammans!
Det kallas kollektiv klokskap och handlar om att flera hjärnor tillsammans kan komma på en bättre idé än vad någon kan göra på egen hand. En klok person uttryckte det som att ”stora hjärnor tänker lika – smarta hjärnor tänker tillsammans”. Man kan beskriva det som att vi bygger lego ihop. Någon sätter ihop något man lägger på bordet. En annan plockar upp det, lägger till eller flyttar några bitar innan det läggs tillbaka. En tredje tar vid och så fortsätter det.
På en konferens i New York för många år sedan bestämde sig en man vid namn Lior Zeref för att ta med en livs levande tjur upp på scenen. Han bad de femhundra personerna i publiken att gissa vad tjuren vägde. Händer sträcktes upp i luften och det kom gissningar på allt mellan 140 kilo och 3,6 ton.
Han bad därefter alla i publiken att skriva ned sin gissning på en lapp och lägga den i en hink som skickades runt. Alla gissningar i hinken räknades sedan samman och genomsnittsvikten av allas gissningar blev 813 kilo.
Tjuren vägde 814 kilo. När femhundra personer gissade tillsammans gav det så lite som en promille i avvikelse. Det var heller ingen slump, eftersom både Lior och andra hade testat liknande övningar med samma resultat tidigare.
Det här är ett fenomen som kallas kollektiv klokskap eller ”wisdom of the crowd”. Någon har uttryckt det som att ”stora hjärnor tänker lika – smarta hjärnor tänker tillsammans”.
Inom den så kallade ”open source-rörelsen” talar man om att det inte längre är den som är först med något som blir vinnare. Vinnare är istället den som just nu kan erbjuda den bästa lösningen. Någon lanserar något tillsammans med beskrivningar, som gör att en annan kan bygga vidare på och förbättra det. Denne lanserar sedan sin lösning som en vidareutvecklad produkt och så fortsätter det.
På samma sätt fungerar vårt sätt att tänka tillsammans. Man kan beskriva det som att vi bygger lego ihop. Någon sätter ihop något man lägger på bordet. En annan plockar upp det, lägger till eller flyttar några bitar innan det läggs tillbaka. En tredje tar vid och så fortsätter det. Den gemensamt utvecklade idé som till slut ligger på bordet är bättre än en idé någon av oss hade kunnat komma på på egen hand.
Ofta kan man efter möten höra deltagare uttrycka att ”det var så skönt att få träffas och prata”. Den som gillar begreppet effektiva möten kanske då tänker att det som ägt rum låter som ”en massa prat”. Hon eller han kanske suckar och stämplar mötet som precis ägt rum som ineffektivt.
”Pratmöten” kan helt riktigt vara slöseri med tid. För att diskussioner ska bli ”tillsammanstänkande” krävs nämligen en viktig komponent och det är ledning av såväl möte som samtal.
Det behöver nödvändigtvis inte vara en chef. Många gånger kan det vara en fördel att delegera uppgiften till en person som inte sitter på en maktposition. I de flesta grupper finns någon med förmågan att på ett snyggt sätt leda samtal. Fråga dock inte efter frivilliga, eftersom risken då är stor att det blir en person som gillar uppmärksamhet och att prata.
Att leda möten och samtal på ett skickligt sätt handlar nämligen alltid om att lyssna och analysera mer än att prata själv, att vara en mötets diplomat.
Fyra steg till tillsammanstänkade:
Skapa utrymme för ordnade arbeten i grupp och med uppgiften att tänka tillsammans.
Välj inte den enkla lösningen där deltagare får ”prata fritt”, utan ge dem ledning, regler och frågor eller uppgifter.
Ge deltagarna riktiga utmaningar, frågor eller uppgifter, inte påhittade som är helt utanför ämnet.
Utan ledning, regler och klara uppgifter riskerar samtal i grupp att bli ”en massa prat” eller i värsta fall gnäll, något de som deltar kommer att uppleva är slöseri med tid. Undvik det.
Mötesdirigenten – bli ett proffs på mötesledning, värdskap och facilitering.
Bra möten är som musik där deltagarna är en orkester, ledda av en dirigent. Du som vill leda möten som ett proffs behöver kunna röra dig mellan att vara värd, ordförande och facilitator. Under den här utbildningen får du lära dig hur det går till. Läs mer…